Kokar potatis och drömmer

Mycket har hänt sen jag skrev här sist.
Jag lever i min egna lilla värld i min lägenhet om kvällarna efter jobbet som förskollärare på en 2årsavdelning. Barnen är underbara och de får mig att minnas varför jag valt att arbeta inom förskola och skola. Inspirationen tryter och allting man måste hinna med gör att hjärnan förvandlas till mos emellanåt. Men lite då och då kommer inspirationen tillbaka och jag tar mig i kragen och känner mig riktigt nöjd med det senaste månadsbrevet eller dagens aktiviteter. Känner mig i allmänhet väldigt nöjd och stolt över det jag uträttat på avdelningen än så länge.

Sommarsemestern har precis tagit slut och jag var lite nervös över att gå tillbaka till jobbet idag. Men allting löste sig och det kändes hemma redan efter några minuter. Det är fortfarande saker som måste ordnas med men får ta lite i taget helt enkelt. Det känns som jag kommer fixa en termin till som pedagogiskt ansvarig.

Jag gjorde en 15 dagars tågluffresa under semestern och den fick mig att starkt ifrågasätta mitt val av sysselsättning. Jag kände mig precis så gammal som jag är och det har jag inte gjort på länge. Drömmar om att åka iväg och plugga språk utomlands växte sig starkare. Har börjat bygga upp en liten kortsiktig plan för framtiden. Pratat med min pappa om det här att man efter avslutad universitetsutbildning inte har lika klara mål i livet längre och att det kan göra en väldigt vilsen. Hans råd var att skapa egna mål. Vilket är det jag tänker göra de kommande månaderna utöver att arbeta och leva livet.